Apfigur

Text och Musik: Mikael Ramel / 1973
Copyright: Pygmé Musikförlag AB

Dom ser på mig som nån sorts apfigur.
Man vet väl hur det känns att va i bur.
Låt dom ha - det nöje som dom får av att betrakta mig.
Låt dom va - jag skiter i om klädseln inte passar sig -
den är helt ok - för mig.

Visst har jag tvivlat alltför länge nu -
men tror mig veta vem jag är just nu.
Jag kan gå - utan att känna några spader för vad dom tror.
Jag kan få - en tillfredsställelse i att gå med trasiga skor -
min mormors brors - oh ja.

Det tar tid för apan i en att bli fri -
men viljan som det krävs får aldrig ses förbi, min vän.
Vi hör ihop - visste du ej?

Säg, är vi inte samma apfigur?
Och sitter inte vi trots allt i samma bur?
Är det rätt - det nöje som vi får av att betrakta varann?
Är det snett - att föreslå en tanke som kan tänkas ibland -
nej minsann - oh nej.

Ryck i min svans och njut av vad du tar.
Burens dörr är öppen ändå är du kvar däri.
Låt oss få skratta med varann!

Text och Musik: Mikael Ramel / 1973
Copyright: Pygmé Musikförlag AB